Så ledsamt besked idag. Fick reda på att Gayaal, mina fina fina stjärnpållis som jag berättat om tidigare, och som såldes när jag köpte Jerez, fick tas bort i lördags pga tarmvred.

Han hade insjuknat snabbt i lördags eftermiddag och när veterinären väl kom ut var det bara att konstatera att det var ett tarmvred, och dessutom kände hon tydligen flertalet knölar i magen på Gayaal, vilket knappats förbättrade prognosen. Med lång väg till Strömsholm och tveksamt resultat på en eventuell buköppning tog Annica, Gayaals matte, det tunga beslutet att låta honom somna in   

Ett beslut som är svårt att ta, men jag är glad att hon tog det beslutet då jag hellre lider själv än ser en älskad vän lida.

Så dagens inlägg blir en hyllning till min första stora hästkärlek...Gayaal 2000-2013  Vila i frid killen min!

Gayaal var min själsfrände mellan 2005-2010...och vi hann med så mycket under dessa år. Mycket tungt och svårt, men även så oändligt mycket glädje och underbara stunder. Han var en mycket speciell herre med en stor egen vilja men även med en enorm vilja att vara till lags. Han var en arbetsmyra av sällan skådat slag, och trivdes allra bäst med mig på ryggen ute på äventyr. Vi hade 100% tillit mellan varandra och Gayaal gick genom eld för min skull.

Vart jag än kom med honom så fick jag beröm för att han var så trevlig, väluppfostrad, lätthanterlig och mysig. Jag har otaliga veterinärräkningar med kommentarer om vilken trevlig häst jag har, och är det några som träffar mycket hästar så är det veterinärer.

Jag minns när han fick hovböld, som var rejäl och gick genom hela hoven från tån och ut genom ena ballen. Vi var till ATG och de fick skära upp stora delar av hoven, å därefter skulle Gayaal stå med gips för att stabilisera upp hoven. Så varje dag la vi om med jodopax och gipsade hela hoven. Å Gayaal stod som en ängel med frambenet upplagt på mitt knä där jag satt på huk bredvid honom och tvättade och gipsade. Hade han ställt ner hoven innan bandaget var färdigt så hade allt blivit förstört, men han försökte inte ens.

Så här kommer lite bilder på våra år tillsammans, från knappt insutten femåring till maffig tävlingshäst i dressyr!

Älskade pållisen kom oftast galopperandes när man kom till stallet...

Å med världens sötaste hjärta på mulen...

Stod alltid lös på stallgången..!

Å självklart stod han snällt still vid uppsittning med!

Det tog åtskildiga månader att lära Gayaal att bli lastad, men efter många timmars slit så hade jag världens mest lättlastade häst!

Han gick lös som en hund efter mig...såväl i skritt som i trav!

 TACK FÖR ALLA FINA MINNEN OCH NJUT AV DE VIDSTRÄCKTA ÄNGARNA I TRAPALANDA   

Svinkallt väder idag igen...-19 grader imorse och hästarna fick stå kvar inne.

Så när jag kom till stallet på eftermiddagen så började jag med att ta med mig Nero ut på en promenad så han får röra lite på sig. Så vi gick ner till utebanan och skrittpromenerade i 20 minuter i snön. Fick lyfta ordentligt på fötterna och Nero verkade nöjd över att få röra lite på kroppen. Väl tillbaka mockade jag och fixade maten innan det var dags att åka hem till resten av familjen!

Ja idag har det varit hallabalou på flera områden.

Hade stallet på morgonen och Nero fick vara kvar inne på morgonen. Borstade och så begav vi oss ner till ridhuset för ett dressyrpass. Var helt ensamma och fokus idag låg på att rida igenom samtliga gångarter och jobba lösgörande. Skrittade igång ordentligt och övade på att få Nero att skritta lugnt och avslappnat även på kort tygel. I traven var Nero lite väl taggad och sprang på som aldrig förr, så där jobbade vi med halvhalter och övergångar för att få Nero mer uppmärksam på mig. När han kändes uppmärksam och lyhörd tog i galoppen. Där fick Nero galoppera på i ett friskt tempo och vi jobbade med att han skulle runda sig i hörnpasseringarna och gick så småningom in på stora mittvolten och jobbade även där med rudningen och formen. Nero hittade rätt ganska snart och jobbade därefter på riktigt trevligt. Travade sedan av och skrittade på lång tygel.

Tillbaka upp till stallet och så fick Nero komma ut i hagen med kompisarna. Jag passade på att köra en tvättmaskin och städa lite i sadelkammaren. Lagom tills jag skulle hämta tvätten så uppmärksammar vi att Lestr har smitit ut från hagen och nu flajsar omkring med högburet huvud och fjompsvans ute längs gärdet medan alla andra hästar rusade runt som tokar i sina hagar.

Så det var bara att ge sig in efter havrehinken och sedan begav vi oss ut på jakt efter Lestr. Efter 30 minuter var han infågad och lugnet återfann sig i hagarna. Lestr fick tillbringa resten av dagen i en rasthage för att han inte skulle försöka igen.

När vi var klara gick jag ner till ridskolan och hämtade tvätten. På väg tillbaka till stallet så hör jag att någon ropar på mig. Då har Lottas hund rymt och kommer i världens raketfart förbi mig med ett koppel efter sig. Så det var bara att ställa ifrån sig tvätten och ge sig ut på hundjakt. Den stannade dock ganska snabbt och läts sig infångas. Så det tog nästan en timme extra än vanligt innan jag var på väg hem från stallet.

Knasdjuren...  

Mattes egna knasdjur på promenad i snön....

Härlig dag med strålande solsken och 4 minusgrader ute. Perfekt dag att vara utomhus med andra ord. Så jag har tagit tillfället i akt och hunnit med både en promenad och en skrittur med Nero.

På skritturen fick vi med oss Lotta och Louie och det var en alldeles lagom sväng där hästarna fick skritta på ordentligt efter gårdagens tömkörning. Blev dock lite kallt om knäna på hemvägen :-S

Nero verkade iaf nöjd och tuggade rofyllt på höet när jag åkte därifrån!

Fy f*n vad kallt det var imorse. När klockan ringde visade termometern å -20,2 grader ute. Å det är inte att leka med. Skönt med lite sovmorgon iallafall. Efter frukost var det bara att klå på sig lager efter lager med varma kläder och sedan bege sig till stallet. När jag kom dit var hästarna på väg ut, det var betydligt mycket varmare där än hemma, å var nog inte mer än -13. Så Nero fick stanna kvar inne tillsammans med Chicago och jag passade på att mocka åt Nero. Sen var det bara att borsta och så på med skydd och träns och sen gick vi ner till ridhuset.

Skrittade Nero för hand i 15 minuter innan det var vår tur. Nero fick på sig tömkörningsgjorden och sedan körde de igång. Nero såg lite fundersam ut över den nya människan som höll i tömmarna men började i fin stil.

Sen kom han plötsligt på att det nog var läge att testa sig fram och for i väg i en glad brall...haha han så g så rolig ut pluttisen. Så första halvan av passet ägnades åt att Nero fick rasta av sig själv lite i longeringslinan med en hel del galopp. Mot slutet av passet kopplade han upp tömkötningslinorna igen och Nero fick jobba ffa i skritt. Där övade de på att göra halt och så fram i skritt igen. Avslutade när Nero gick som bäst och han såg riktigt nöjd ut med sig själv.

Är nöjd med Neros första pass, hade inga förväntningar alls inför detta, utan eftersom jag vet vad Nero har med sig i bagaget så var dagens pass mest tänkt att se hur han skulle reagera. Men det gick över förväntan och vi ser fram emot nästa pass.

Efter avskritten var Nero rejält svettig så jag spolade av honom innan vi återvände till stallet med värmande täcke och hö. Nero fick stå inne medan jag fixade med maten och grejade lite. När Nero var torr fick han gå ut i hagen med kompsarna igen. Nöjd med dagens bedrift.

Väl hemma har vi fotat kissarna i det vintriga landskapet...sötnosarna   

Jadå...Nero och company fortsätter att roa sig i hagen och tuggar grimma så det står härliga till. Tråkigt nog får min del så är det Neros grimmor som det tuggas på och idag rök det ytterligare en. Pållarna har nog haft sönder en åtta grimmor för Nero sen vi flyttade hit.

Å idag fick Nero passande nog en ny grimma i present av Bosse, som lite plåster på såren för alla som gått sönder. Så nu får vi se hur länge den håller   

Så Nero blir nog snygg i sin nya våriga grimma! Bild från Hööks.se

Nero hade vilodag idag och imorgon väntar tömkörningskurs får vår del...kul!

Ja det hade vi fokus på under dagens pass i ridhuset.

Jobbade ju 7-16 idag så Nero och jag tog en sväng i ridhuset innan jag åkte hemåt för kvällen.

Red samtidigt som Jennifer och Embla...lite spännande tyckte Nero som spanade över mellanväggen på Embla.

Dagens pass blev en repetition av senaste Anisträningen. Lade en hel del fokus på sivärts idag då jag fortsatte på den nyinlärda övningen och flyttade Nero undan för skänkeln. Det märks att poletten börjar trilla ner för han har snappat upp vad jag menar och försöker, även om det är ganska jobbigt.

Nero hade bra fart under fötterna i galoppen idag, och det är kul att se när han blir pigg och lite busig. Utnyttjade piggheten till att plocka upp honom lite mer i galoppen och sätta honom på rumpan. Jobbigt men nyttigt för Nero som nog blev lite överraskad n'r jag plötsligt satt till lite mer. Första gången saktade han av och trodde vi skulle sluta galoppera, så nästa gång med lite mer drivning gick det bättre.

Nöjd häst och nöjd ryttare som återvände till stallet. Å väl tillbaka i stallet så fastnade Nero med sitt fleccetäcke, så nu har det gått sönder. Andra täcket på två veckor, så nu måste matte köpa nya fleecetäcken ....suck!

Idag blev det en lång dag på jobbet med möte i Örebro mellan 14-16 och dessutom var det trafikolycka på vögen, så vi fick ta världens omväg...suck!

Var iallafall hemma i Karlskoga igen vid 17-tiden och då bar det av till stallet på direkten. Nero hade vilodag idag efter passet för Anis igår. Verkade vara vid gott mod när jag kom dit, så jag fixade med mat och mockade boxen, å så pussades vi lite. Nero fick sedan återvända in i boxen med sin godisboll. Han ser så förväntansfull när jag kommer med den. Sötaste pållisen.

Väl hemma möttes jag av snuttiskissen Bagheera som alltid kommer och möter sin matte, å sen ska vi pussas. Kan man bli välkomnad hem på ett trevligare sätt?