Ett ständigt slit med detta vatten. Jag har begåvats med två hästar som dricker som kalvar. Det är ingen ände på det hela, och egentligen är jag ju väldigt glad över att dom är duktiga på att dricka såväl ute som inne, men det är ett slit att släpa på vatten åt alla håll och kanter.

Å när man kommer ut i hagen och möts av detta...

Nu har vi dock införskaffat ytterligare en tunna, så vi kan ha dubbla mängden vatten i hagen åt dom. Förhoppningsvis blir det bra.

Började med att rida Nero på banan idag, efterom Pia skulle komma och massera vid 16-tiden. Nero fortsätter att gå framåt, men vi tar det lagomt och stretchar mycket i samtliga gångarter. Idag red vi med mycket fokus på travarbetet där vi red tempoväxlingar och övergångar på rakt och böjt spår. Red mycket öppna på volt och gjorde även övergångar i bibehållen öppna. jobbigt men nyttigt!

Efter avslutat pass fick Pia ta över Nero för lite mjukgörande jobb och jag ägnade mig åt stallfix under tiden. Fanns lite spänningar att släppa på även idag och Nero njöt av behandlingen. När Nero var färdig fick han återvända till hagen och jag hämtade in Dino.

Borstade och så på med sadel och träns. Ledde ut honom på ridbanan där Anna skrittade runt med Jacke. Tänkte nämligen jag skulle utnyttja lite draghjälp till Dino. Så idag provade jag att för första gången hoppa upp på Dino helt själv. Jag parkerade honom vid pallen, satte foten i stigbygeln och svingade mig upp. Han stod så snällt still och väntade tills jag var klar. Sen fick vi lite draghjälp av Anna och Jacke, och rätt som det var så satt jag helt sonika och skrittade runt ridbanan helt själv på Dino   

Vilken känsla!

Så vi skrittade runt i 10 minuter längs fyrkanten och red längs diagonalen och bytte varv. Testade att göra halt, och bjöd på godis från ryggen när han var duktig. Så himla stolt över honom!