Hade kvällsfodring på min lott idag och således åkte jag hem en sväng mellan jobb och stall. Är skönt på sitt sätt att landa lite hemma, men samtidigt jobbigt att aldrig bli färdig.

I stallet blev det ett ridpass med Dino på banan innan mörkret föll.

Vi red ett lösgörande pass med fokus på rundning för skänkeln och egen bjudning i samtliga gångarter. Skritten är det han har svårast för då han gärna såsar på i sitt egna alldeles för långsamma tempo. Så där jobbade vi idag med att hitta ett friskare tempo. Skrittar på lång tygel, ber om bjudning för sätet och skänkeln, när jag inte får effekt lägger jag till ljud och en dutt med spöt i skänkelläget. Viktigt att han lär sig att gå fram för en korrekt drivning utan spöhjälp. Å genom att använda spöt tillsammans med ljudhjälp vid skänkelläget, så kan jag så småningom ta bort spöhjälpen och endast förstärka skänkeln med öjudet och därefter ta bort ljudet och endast använda skänkel och säte.

Att bara bli tryckandes eller väldigt aktiv med skänklarna ger en skänkeldöv häst som slutar lyssna på små lätta hjälper, därför anser jag att unghästar från början ska lära sig små hjälper och då behöver man ofta spö som extra drivning och förstärkning.

Avslutade med att kvällsfodra samtliga hästar innan jag kund eåka hemåt för kvällen!