Tänkte på det idag...vilken glädje det är att ha stallkompis som förhöjer dagar då man normalt sett inte ser fram emot att rida. 

Idag var en typisk sådan dag. Ni vet när man jobbat en lång dag som är slutet på en vecka där jag jobbat 6 av 7 dagar och idag blev alltså den 7:e dagen. Som extra lycka är det ett vidrigt väder ute med snöblandat regn och blåser storm. Knappast något inspirerande överhuvudtaget. 

Å så kommer man till stallet och möts av en likasinnad som höjer inspirationen igen. Å vi rider ut tillsammans och är ute i över en timme med glada hästar som går så trevligt. Å då glömmer man liksom bort att man är trött, man glömmer bort skitvädret för man har roligt när man rider i ett friskt tempo och pratar om allt, skrattar och gnäller om vartannat. 

Så idag - Tack Anna för att du höjde mitt humör och vände skitvädret och kylan till något oviktigt.