Usch...veckorna går i en hejdundrande fart, och helgerna går om möjligt ännu snabbare.

Jag som skulle vilat upp mig den här helgen har gjort allt annat än vilat och känner mig inte ett dugg utvilad. Dessutom känns det som att jag blivit överkörd av ett godståg efter gårdagens stöt. Usch vad obehagligt det känns i hela överkroppen och ner i vaden.

Jobbade till 17.15 idag och åkte sedan till stallet för att mocka och fixat maten åt killarna. Nero fick vila idag då jag inte riktigt kände mig i skickat att klättra upp i sadeln. Tog istället en tidig kväll hemma och försökta bara ta det lite lugnt.

Imorgon blir en hektist dag med Vet.Jenny på morgonen som ska fixa Neros tänder och sen kommer Daniel för att slå på tappskon!

Lång dag med många happenings!

Började med sovmorgon hemma och njöt av en frukost tillsammans med mina björnar. Tog sedan med mig pappa och åkte och hämtade mina begagnade boxar som jag köpt. Så nu känns det som vi är ett stort steg närmare eget stall faktiskt. Även om vi inte påbörjat byggandet, så har vi merparten av materialet klart!

Blev bjuden på lunch hemma hos mamma och pappa och åkte sedan vidare till stallet. Uteritt med Nero, red runt skolan idag och han kändes fin. Lite hårt i backen, så det slet en del på den oskodda hoven, dock är han inte ömfotad alls, och det glädjer mig att han blivit så mycket bättre!

På kvällen åkte vi till mamma och pappa på kräftskiva. Jag är inte så förtjust i kräftor, men det bjöds även på goda pajer och gott bröd, så det gick ingen nöd på mig!

Sambon åt desto fler   

När vi ätit klart blev det ganska tidig hemresa eftersom jag hade insläpp av hästarna på kvällen. Var på plats vid 21.30 för att släppa in. Gick bra ända tills jag skulle hämta in Zoe från hagen. Lyckades komma emot elstängslet med ryggen och fick mig den värsta stöten jag nånsin fått. Ja menar stötar har jag fått många tidigare, och ja det känns men så mycket mer är det inte. Denna var som en jävla kospark. Jag såg stjärnor framför ögonen, benen vek sig och det gjorde så fruktansvärt ont. Spärrade ända upp i käken på mig och jag kunde knappt röra mig först.

Sjuksköterska som jag är så kände jag på pulsen, och den slog stadigt om än snabbt och lugnade ner sig efterhand.

Så när hästarna var inne åkte jag hemåt på skakiga ben och en erfarenhet rikare. Tror nog det var lite mer ström än vad det ska vara i det staketet!

Ledig lördag där sambon åkte på golftävling och jag började dagen med sovmorgon och mys med kattbjörnarna!

Vid lunch åkte jag till stallet, hämtade upp Anna och så rullade vi mot Hammarö och Wermland Equestrian Games!

Spg mycket inspirerande dressyr, klämde på lite hästsportsutrustning och åt lite gott fika. En skön och avslappnad eftermiddag med hästar i fokus. Tyvärr började det regna fram mot kvällen, och då var det tacksamt med tält att sitta under. 

Väl tillbaka i stallet så fick det bli en vilodag till för Nero. Hade inte riktigt orken att ge mig ut på en tur, så jag mockade, fixade maten och tog in mina killar innan jag åkte hemåt för en stund i soffan med Måns och Bagheera. Nya tag imorgon!

Så var det äntligen fredag och jag ska ha min första tvåledighet sedan semestern, uj vad det känns lyxigt!

Jobbade till 17.15 idag och åkte sedan direkt till stallet. Nero hade planerade vilodag idag eftersom han tappat en baksko och således får ta det lite lugtn. Så jag fixade färdig med stallet och släppte sedan in samtliga hästar.

Åkte sedan direkt till mamma och pappa för att fiska kräftor. Inledde med en trevlig stund framför brasan, grillade korv och mumsade nötter. Inte så illa!

Vi fick mängder med kräftor, och trots lite småregnigt väder hade vi en trevlig kväll!

Gårdagens lilla äventyr känns rejält i kroppen idag vill jag lova. Kände mig som 80-år när jag kravlade mig upp ur sängen imorse. Men som den sjuksköterka jag är, så vet ju jag att det bara är nyttigt att röra på sig, så musklerna får hjälp på traven att bli av med mjölksyra och spänningar. Så det blev stallet på morgonen och ett dressyrpass med Nero.

Han kändes ganska så mjuk och fin efter gårdagens ritt, och kunde inte känna några spänningar i honom. Vid red ett uppmjukande pass med mycket skolor och övergångar. Skönt att röra på sig både för honom och för mig.

Nero har tappat en baksko, men han är inte alls så ömfotad som han var när han var yngre. Så det gick fint att rida på ridbanan. Daniel kunde inte komma förrens till veckan, så det får bli fokus på dressyrjobb under helgen.

Imorgon väntar vilodag för oss båda och sen kör vi vidare.

Har förresten glömt bort att berätta att jag spontanshoppat fyra begagnade hästboxar som vi ska hämta hem i helgen. Drömmer ju vidare om mitt egna stall, och då gäller det att vara uppmärksam och slå till när man hittar något bra! Ska bli så spännande att få komma igång med detta.

Tittat lite på OS-dressyren så här långt, så roligt och inspirerande. Blev lite förtjust i ett pannband som jag såg att Brasiliens ena ekipage hade. Tror det skulle vara snyggt på Nero med ett sådant ganska så svängt pannband...

Ja usch, idag var jag och Nero med om något väldigt obehagligt, som tack och lov slutade lyckligt för alla parter!

Stallet på morgonen då jag hade utsläpp av samtliga hästar. Anna och jag skulle rida ut med Nero och Jacke, en tur ut i skogen. Vi gjorde iordning hästarna och gav oss iväg in bakom stallet. Efter knappt 5 minuters ridning skulle vi kliva över ett litet dike, och Nero har ju en viss förkärlek för att hoppa diken!

Sagt och gjort, han tog ett skutt och när vi landar på andra sidan diket så brister en rem i Neros hackamore och tränset glider av huvudet och fastnar med käkremmen runt bogarna på honom. Så där sitter jag utan något att hålla i eller att styra och bromsa med. Nero blev nog lika rädd och förvånad som jag, så han travade iväg in i skogen med mig på ryggen. Jag tog ett rejält grepp om manen på honom och försökte prata och ptrooa honom till att sakta av. Men Nero forsatte att trava på, över stock och sten, mellan träd och in i buskage.

Jag försökte slappna av och följa honom i rörelserna samtidigt som jag pratade med honom. Funderade på om jag skulle hoppa av, men eftersom det var stenar, stubbar och stora träd överallt så insåg jag att risken för att skada sig allvarligt var ganska stor om jag skulle hoppa av i farten. Rätt vad det är faller han över i galopp och vi fortsätter vår galna färd in i skogen. Åt ett håll som jag aldrig ridit tidigare, således hade jag ingen aning om vad som väntade.

Rätt vad det är så springer han rakt in i ett område med hög sly, jag tänkte att nu stryker han av mig mot något träd, samtidigt märkte jag ju att farten saktade ner eftersom det var så tätt med buskar och grenar. Lika plötsligt var vi ute ur detta buskage igen och jag ser framför mig ett stort träd som ligger på sne, det har liksom blåst omkull, fast in ramlat ner på marken, utan hänger på sniskan. Tänker att jag hoppas han inte tänker hoppa över, för det vet jag inte om jag skulle klarat av att hänga med på. Så jag tynger lite extra i vänstra stigbygeln i hopp om att han ska dra åt vänster där trädet var som högst och inte vilja hoppa.

Mycket riktigt så bromsar Nero in och försöker gira vänster förbi trädet, men till min stora lycka står det ut massa grenar så där tar det plötsligt stopp. Jag hoppar av Nero på en halv röd sekund och lika plötsligt som det hände, lika plötsligt är det över.

Så på adrenalinstinna ben trasslar jag tillbaka hacket på Nero, har av någon outgrundlig anledning en extra rem i jackfickan, som jag sätter ihop det med och kan sedan svinga mig tillbaka upp i sadeln.

Just då hade jag inte ont någonstan, och Nero verkade oskadd så Anna och jag fortsatte vår ridtur på en ganska så spak Nero.

Först när vi kommer hem till stallet och jag tar av mig ridhandsken så inser jag att min lillfingernagel är böjd åt fel håll, så den rättade jag till och då började det naturligtvis bulta något hejdlöst i fingret. Men med tanke på hur illa det kunde ha gått så känns det som en droppe i havet!

Har jobbat kväll och nu när jag kommer hem börjar jag känna mig rätt så mörbultade i hela kroppen. Han sprang ju in med mig i flertalet träd och grenar, så jag kommer få blåmärken lite varstans. Dessutom höll jag ju i mig och höll balansen för allt jag var värd, så det känns naturligtvis av den anspänningen i hela kroppen.

Idag hade jag änglavakt och det är jag tacksam över   

Började dagen i stallet eftersom sambon kom hem vid 5-tiden imorse och jag vaknade tidigt. Tog med mig Nero ut på en tur i skogen idag. Han kändes pigg, men blir ganska så start på hacket. Har hittat en sida på nätet som säljer sådana curb-straps med läderspännen, så det fick bli en sådan. Får vi se hur den passar...

Från kapson.se har jag beställt detta!

Nero fick sig ialllafall ett pass där han fick jobba ordentligt. Mjuknade fint mot slutet och blev då självbärig och lösgjord. Han försöker att hänga sig i handen på mig och låta mig bära runt på honom bara för att han kan. Å det tillåter jag inte!

Fick även tag på Jenny idag, så Nero blir åtgärdad i munnen på tisdag nästa vecka. Skönt!

Resten av dagen har jag och sambon myst runt tillsammans. Vi har fikat hos mamma och pappa och bara varit med varandra! Laddat batterierna för resten av veckan!

Idag var det således måndag igen och jag avslutade mitt helgarbete med en heldag på jobbet. Slutade vid 17.15 och åkte då direkt och hämtade ut min stövlar som kommit med posten. Glädjen var stor när stövlarna satt som ett smäck denna gången och det blir till att skicka tillbaka de andra. Stallet direkt därefter och idag skulle Nero vila, så jag ägnade mig åt att mocka och fixa med maten. Gick ut och pussade på killarna en stund i hagen innan jag återvände hemåt.

Ägnade kvällen åt att slappa lite i soffan och läsa bok. Inatt kommer sambon hem från Svalbard och vi är lediga tillsammans imorgon, vilket känns skönt!