Så var Julafton här och dagen har varit fullmatad... I flera bemärkelser   

Väckarklockan ringde 07.00 imorse och sambon och jag avnjöt julfrukost tillsammans. Hemlagad risgrynsgröt med socker och kanel. Efter frukosten åkte jag till stallet där jag ansvarade för utsläpp av samtliga hästar. Så klädde på de andras hästar och släppte ut. Tog mig sedan an Dino som jag ryktade och bjöd på en munsbit. 

Släppte ut honom i hagen och klädde sedan på Nero för en uteritt. Min lilla julponny   

Å matte var dagen till ära matchande klädd   

Vi red en lagom tur längs vägen med mycket galopparbete och Nero var stundtals lite väl på. Mycket halvhalter och förhållningar innan matte var nöjd.

På vägen hem från stallet såg jag Rudolf med gänget på gärdet...

Känns dock nada vinterskrud när gärdena är helt gröna. Suck!

Å så till julsagan... 

Jag berättade ju om den lilla katten som smugit omkring på vår tomt sista veckorna, som jag matat då den var så hungrig och smal. Jag har ju ringt till både Kristinehamns katthem och Örebro katthem och båda har intagningsstopp samt väntelista. Å jag har letat runt på sidor för bortsprungna djur och frågat runt bland bekanta. 

Igår fick jag syn på en annons om en bortsprungen katt här i området som kunde stämma in på den jag hittat. Så jag ringde upp och efter överenskommelse så skickade jag över lite bilder. De var nästan säkra på att det var deras katt och kom förbi igår eftermiddag för att titta. Naturligtvis kunde vi inte hitta katten då, så de fick åka härifrån lika ovetandes som innan. Å jag var ute och letade och ropade hela kvällen och imorse. 

Å när jag kommer hem från stallet idag så är ägarna här igen för att leta efter sin katt. Å döm om glädjen när vi hittar katten som kan återförenas med sin ägare efter 60 dagar på rymmen. Å allt detta på julafton. En äkta julsaga. 

Så nu önskar vi Simson en varm och trygg jul hemma och alla er andra en riktigt GOD JUL!